SOTNING AV MOTORN    

De förbränningsrester, som bildas i en 2-taktsmotor, måste med någorlunda jämna mellanrum avlägsnas genom sotning. Detta sot består huvudsakligen av oförbrända oljepartiklar (koks) samt blyföreningar.

Denna koks är mycket svår att avlägsna på kemisk väg, varför rengöringen av toppen och cylinderportarna bäst sker med hjälp av en mejsel eller liknande föremål, medan avgasrör och ljuddämpare lämpligast rengöras med ståltrådsboll, fästad i cykelkedja.

Sotning bör ej ske, förrän man märker att motorn börjar förlora i styrka. 

Igensotningen är beroende av körförhållandena för mopeden och kan därför variera i för hållande till antalet körda mil.

6 För nu in en mejsel genom avgasstosen och skrapa bort det sot, som sitter på kanterna i avgasporten. Försök få ytan så jämn som möjligt. En böjd fil är för detta ändamål ett bra hjälpmedel. Rengör cylindern väl.

7 Vid sotning av cylindern är det lämpligt att också sota avgasröret och ljuddämparen. Avgasröret upprensas lättast med en böjlig wire, fastsatt i en borrmaskin.

8 Sota cylindertoppen genom att skrapa ur ev. sot. Putsa sedan med fin smärgelduk, så att polerad yta erhålles. Tändstiftet borttages, renskrapas och renblåses. 

Är tändstiftet kraftigt nedbränt eller mycket sotigt, bör nytt tändstift monteras.

Rengöring av förgasaren bör ske varje 2-300 mil och tillgår sålunda:

1 Tag bort insugningsljuddämparen och kräng av gummihylsan till luftrenaren från fästet på förgasaren

2 Skruva loss locket för trotteln ovanpå förgasaren och drag upp trotteln. 

3 Lossa locket för startsliden och lyft upp sliden. 

4 Lösgör förgasaren i dess fäste mot vevhuset. 

5 Skruva bort munstycket på förgasarens vänstra sida och blås det rent med tryckluft, t. ex. med hjälp av en cykelpump. 

6 Tag bort flottörhuslocket, lyft ur flottören och torka rent. Undersök att flottören ej läcker, d.v.s. att bensin inte finns inne  i flottören.

7  Lossa bottenmuttern.        

8  Blås ren förgasaren med tryckluft  

9  Montera tillbaka delarna och förgasaren i motsatt ordning som de tagits isär. 

10 Trottelnålen sitter vid leveransen i mellanläget. Nålens uppgift är att ge en jämn ökning av bensintillförseln i mellangaslägena. Flyttning av nålen uppåt eller nedåt ökar resp. minskar bensintillförseln i mellangaslägena. Efter 50 mils körning kan nålen sänkas ett steg. Inställning av tomgången sker vid varm motor med en justerskruv, varvid trotteln föres uppåt och tomgångsvarvtalet ökar, när man skruvar in skruven.

I bensinkranen finns monterat ett filter av metallduk. Rengöres en gång varje år, lämpligast på våren varvid även bensintanken bör sköljas. Filtret följer med ut, när kranen skruvas loss.

Obs.! Bensintanken bör då vara tömd på bensin. Blås igenom kranen och filtret med tryckluft med kranen i de olika öppningslägena. Genomblåsningen bör ske i motsatt riktning som bensinen normalt strömmar.

TÄNDSPOLEN alstrar den erforderliga strömmen för tändgnistan, 

som i tändningsögonblicket kastas över i tändstiftet. Tändningsögonblicket bestämmes av brytarspetsarna, som i sin tur påverkas av excenterkurvan på magnethjulets centrum. 

I tändningsögonblicket börjar brytarspetsarna gå isär. Vid kontroll av förtändningen, som skall vara 1,5-2,0 mm före toppläget, placerar man ett mässingsbleck, 0,03 mm tjockt, mellan brytarspetsarna och vrider på svänghjulet under det man försiktigt drager i blecket. 

I det läge, där blecket lossnar, stannar man rörelsen och mäter avståndet från tändstiftshålet till kolven. Därefter vrider man åter svänghjulet, så att kolven når toppläget, och mäter på nytt avståndet från tändstiftshålet till kolven. Skillnaden i dessa värden är förtändningen.

BRYTAVSTÅNDET

Brytaravståndet som vid fullt öppna brytare skall vara 0,3-0,4 mm, påverkar tändningen. 

Har detta avstånd ändrat sig, så justera till rätt värde. Detta tillgår så, att låsskruven för den fasta brytarspetsen lossas, vilken sedan justeras med en skruvmejsel, som införes i jacket på den fasta brytarspetsen. 

Brytarspetsarna böra filas varje 400 mil för borttagning av ev. ojämnheter.

VID PROVNING AV TÄNDNINGEN

monteras tändstiftsskyddet bort från tändkabeln.

Håll tändkabeln ca 4 mm från gods, ex. cylindern och dra för hand runt ena pedalveven. Härvid skall en gnista springa över mellan tändkabeln och godset vid varje varv på vevaxeln.

TÄNDSTIFTET för Rouletten skall vara Bosch 225 T 1 eller motsvarande av annat fabrikat.

Om motorn köres hårt kan tändstift med hårdhet 240 med fördel monteras.

Ett tändstift har begränsad användningstid och bör bytas, om det är kraftigt avbränt.

Vid ett kraftigt sotat tändstift finns stor risk att gnistan ej passerar över tändstiftselektroderna utan följer sotbeläggningen.

Tändstiftet skall ge en blåaktig gnista, om det lägges ovanpa topplocket och motorn drages runt med pedalveven.

BELYSNINGSSTRÖMMEN alstras i belysningsspolen och ledes därifrån till omkopplaren varifrån strömmen distribueras till strålkastare, baklampa och elsignalhorn. 

Av de felkällor, som kan tänkas uppstå i anläggningen, är lossnade kopplingsskruvar det vanligaste, varför de skall kontrolldragas efter 200 km körning och sedan en gång om året.

GLÖDLAMPORNA har begränsad bränntid och måste ibland förnyas. Onormalt kort bränntid kan bero på överspänning i elsystemet. Beror detta ej på att t. ex. baklampan gått sönder, bör omkopplaren undersökas om ej oxidation eller annat avbrott uppstått.

KORTSLUTNINGSKNAPP Rouletten är försedd med kortslutningsknapp, placerad i omkopplingsdosan på styrstången. Knappen användes för att helt stanna motorn

Er Roulette. (Start sida)

Reglage och utrustning.

Specifikation.

Bränsle och smörjmedel

Inkörning av Roulette.

Start av Roulette.

Frikoppling. Minskad-hastighet och

 Stopp.

- Instruktioner för

  skötsel av ROULETTE

  efter 200km körning

Sotning av motorn.

Carburator / Förgasare.

Rengörning av 

luft- bensinfilter.

Elanläggningen och Tändspolen.

Brytavståndet.

Prov av tändningen.

Tändstiftet.

Belysningsströmmen.

Glödlamporna.

Kortslutningsknapp.

Justering av koppling.

Vinter- och långtids- förvaring.

Triangel-kaffe.

Växellådan.

Undersökningsschema vid ev. uppträdande fel.