|
|||||||||
- - - - - - - - - - - - - | |||||||||
[NV] Nyman & Crescent.: [History.] [..with Cyclemaster -52.] [with Victoria -52] [Nytt från Nymans -55.] [Pray for a Crescent.] [Feel high...] |
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
På Dragarbrunnsgatan 25, Uppsala öppnades 1878 en finmekanisk verkstad av instrumentmakaren Anders Fredrik Nyman. 1888 tillverkades den första cykeln, en s.k. höghjuling. Så lades grunden till Nymanbolagen. Vid Anders död 1889 tog hans änka över rörelsen. 1893 tog sönerna Janne och Adolf Fredrik över (de drev och utvecklade Nymans till sin resp död A.F.1923), samma år bildades: A.F.& J. Nymans instrumentmakeri och Velocipedfabrik. 1899 ombildades företaget till aktiebolag: Aktiebolaget Nymans Verkstäder. 1903 presenterade Nymans en motoriserad cykel. 1925 tillverkades den första motorcykeln. 1931 slöts slutgiltigt samgåendet med Velicopedsaktiebolaget Lindblads, Stockholm som tillverkade Crescent cyklarna och var generalagent för Harley-Davidson och Fichtel & Sachs torpedonav. Lindblads produktion flyttades successivt till Nymans i Uppsala. (För den oinvigde: Nymans "stora" cykelmärke är Hermes). Med Lindblad tillkom cykelmärkena Crescent, Nordstjernan och Vega. I och med fusioner och uppköp utvidgade Nymans sina "Cykelmärken" under 30-talet med Östergötlands Velocipedfabrik Aktiebolag, Linköping (1933). Wiklunds Velocipedfabrik, Stockholm (1939). Nymans tillverkade även Olympia, Minerva, Frey och Tellus, här skiljde det på detaljer och en del var "billighets-modeller". Fabrikationen bestod även av hel- halvfabrikat som sedan såldes under andra namn.
|
|||||||||
|
|||||||||
Förvärv 1948 Aktiebolaget Velocipedaffären Victor (Hinden) 1951 Nya Aktiebolaget Ljuddämparefabriken. 1956 M.Berlin & Co.AB Värnamo (Apollo). Produktionen överfördes till Uppsala. 1958 A/S Nordisk Cykelfabrik, Köpenhamn. (Cykle A/S Crescent) 1958 tillverkades det 4-miljone fordonet, en Crescent 2000S 1960 blev ett samarbetsavtal med Monark klart. 1963 monterades den sista cykeln i Uppsala, cykel och mopedtillverkningen överfördes till Varberg. Båtmotor samt "Hem & Trädgård" (gräsklippare etc.) blev kvar.
|
|||||||||
TfA | |||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
När påhängsmotorn under 1940- och 1950-talen slog igenom på riktigt valde Nymans Cyclemaster 26cc hjälpmotor från det holländska företaget Pluvier N.V. Motorenfabrik. Nymans introducerade på 1940-talet NV-6, 26 cc, med Cyclemaster hjälpmotor på bakhjulet, vilken blev föregångaren till den riktiga mopeden. Ramen bestod av en vanlig tyngre cykel med ballongdäck, trumbroms på framhjulet och motorreglage på styret. Cyclemastermotorn (top) som var inbyggd i cykelns bakhjul och nav utvecklade 0,6 hk. Driftöverföringen från motorn till navet skedde med inbyggd kedja och motorn var försedd med koppling som genom vajer kunde manövreras från styrstången.
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
Under 1953 kom nästa modell av Nymans mopedserie, NV-Moped 125 kallad "Saxopeden", senare med benämningen Crescent 1134, 1135, 1137 och 1037 beroende på version och detaljer. Det var en tålig och billig bruksmoped med tvåväxlad Sachsmotor på 48 cc, korklamellkoppling och trumbromsar fram och bak. Samtidigt kom Saxopeden i transportutförande, modell 130, med pakethållare på framgaffeln och packfickor bak. Storebror blev modell 1137 som urskilde sig från föregående modell genom att Sachsmotorn var utrustad med kickstart istället för pedaler samt fotstöd. Den väsentliga skillnaden mellan Autopeden och Saxopeden var att vevpartiet på den senare var inbyggt i motorn vilket gjorde att vevlager och motor kunde drivas med samma kedja. Nu infördes också en ny typ av fjädrande framgaffel som efteråt blev standard på alla Nymans mopeder nämligen bottenlänkgaffeln. Senare utvecklades Saxopedens motor till 50 cc och 1hk mot tidigare 0,8 hk.
1954 lanserades "Årets stora sensation" NV-Mopedskoter typ 145. Skotern var avsedd för en målgrupp som eftersträvade komfort och bekvämlighet. Våren 1954 lanserades, i en tillverkningsserie på 12.000 per år den påkostade mopedmodellen: "Crescent 2000", med Björn Karlströms futuristisk formgivning. Färgen var nattblå och i folkmun kom mopeden att kallas för "Månraketen" Crescent 2000 var utrustad med tvåväxlad Sachsmotor av samma typ som NV-Mopedskotern (1145). En egenart var styraxeln som gick genom tanken, vilken hade strålkastare inbyggd i sin förlängning. Därmed följde inte strålkastaren framgaffelns rörelse. Crescent 2000 riktade sig främst till den kvinnliga köpkretsen. Mopeden skulle därför vara elegant, lättkörd, bekväm och ren med välinbyggd motor. |
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
Saxopeden fanns nu i förbättrade versioner 1134 och 1135 och som ungdoms moped: Crescent Saxoped 1129, med stötdämpare bak och lättmetallskärmar. Modellerna hade nya färger och tillverkades i klassiskt utförande, men med 23 tums hjul. 1957 kom den trehjuliga flakmopeden, Crescent 1137. Crescent Express var utrustad med en treväxlad Sachsmotor på 50 cc med en mycket låg första växel. 1959 lanserade Nymans Crescent Saxoped 1136. Modellen hade inbyggt kraftigt baklyse och stoppljus, styre av ny konstruktion med inbyggd strålkastare, helt in kapslad kedja, bakhjulsfjädring och fotbroms 23 tums hjul samt en pakethållare av ny konstruktion. På ramen fanns också ett bärhandtag. Modell 1136, senare kallad 1145, levererades med den berömda tvåväxlade 48 cc Sachsmotorn utrustad med pedaler som på efterföljande lyxmodellen 1149, ersattes med fotstöd och kickstart. Samma år kom mera påkostade Crescent Sport, 1139 (utvecklad ur 1136). Utrustad med tvåväxlad Sachsmotor med kickstart.
Ny modell av Crescent Sport kom 1960, modellnummret var 1140 och från 1961: 1151. Motor: tvåväxlad Sachs på 50 cc och 1 hk. Sportkaraktären förstärktes i denna modell genom att den förkromade bensintanken uppställts lodrätt i förhållande till ramen. Fälgar och skärmstag var förkromade, nya färger och däck med vita sidor förstärkte det sportiga intrycket.
Den 1 juli 1961 Trädde den nya trafikförordningen angående mopeder i kraft och ersatte kungörelsen från 1952 om cyklar med hjälpmotor. Enligt den nya förordningen var en moped en lätt motorcykel med en motor som inte översteg 50 cc och en hastighet av 30 km i timmen. Mopeden skulle även omfatta en bestämd teknisk utrustning beträffande bromsar, ljudsignal, ljuddämpare, belysning och skyltar. Dessutom fanns bestämmelser om försäkringsvillkor och lägsta ålder för förare. |
|||||||||
September 1962 trädde avtalet med Husqvarna i kraft, vilket innebar att företagen skulle utväxla produkter. Vissa mopedmodeller kom i och med detta att utrustas med Husqvarnamotorer. Motorerna fick mopedernas märkesnamn, d.v.s. Crescent på Crescent eller Monark på Monark. Exempel av olika namn på Flinta-motor-kåpor kan Du se på sidan med Torbjörns "grymma" MINI-moped: Gå till "All Mopeds" VÄLJ: MINI-moped. Nymans samgående med Monark medförde dessutom att tillverkningen av Crescentmoped 1963 överfördes till Monarkfabriken i Varberg. |
|||||||||
Monark gjord av papper och bark! sa Crescent-ägare till Monark-ägare på 60-talet. | |||||||||
|
|||||||||
Chefer: Övering. Folke Bäcklin 20. Chefskonstruktören för båtmotorer och motorgräsklippare ing. Gösta Stillerud 15 Chefskonstruktören för cyklar och mopeder ing. Anders Nylander 17. Formgivaren: Björn Karlström 16. |
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|||||||||