A. Motor

1. Tvåtaktsmotorns arbetsprincip:

Förbränningsmotorns fyra arbetsfaser kallas takter. De är: insugning, komprimering, förbränning och utblåsning. I motsats till fyrtaktsmotorn, som behöver två varv för att fullborda dessa takter, behöver tvåtaktsmotorn endast ett varv. För insugning och förbränning såväl som utblåsning och komprimering erfordras endast ett 1/2 varv. Dvs. för alla fyra arbetsfaserna tillsammans endast ett varv. 

Vid fyrtaktsmotorn sker de fyra faserna ovanför kolven medan det vid tvåtaktsmotorn sker dels ovanför och dels under kolven, dvs. i vevhuset. Detta gör att tvåtaktsmotorn är mycket enkel till sin konstruktion. I själva motorn finnes endast tre rörliga delar, kolv, vevstake och vevaxel.

För att Ni skall förstå arbetsförloppet i motorn

 betraktar Ni bild 11 och 12.

På bild 11 ser Ni cylindern. Den har tre kanaler, (1) insugningskanalen, som har förbindelse med förgasaren och vevhuset, (2) överströmnings-kanalen (två sådana finnas, men endast en är synlig på bild 11), som har förbindelse med vevhuset, (3) utblåsningskanalen. 

På bild 12 ser Ni dessutom på pilarna bränsleluftblandningens strömningsförlopp. Bild 12 visar även de tre kanalerna och deras placering i förhållande till kolven, som öppnar och stänger desamma under sin rörelse upp och ned i cylindern.

Vi skall nu förklara arbetstempona.

På bild 13 rör sig kolven uppåt i cylindern. Eftersom kolven stänger de tre kanalerna bildas ett undertryck i vevhuset därför att vevhuset nu är helt slutet (lufttätt).

På bild 14 har kolvens undre kant just frilagt insugningskanalen och på grund av det undertryck (sug) som finns i vevhuset, suges luft in genom förgasaren där den blandas med bränslet och går vidare ned i vevhuset (se pilarna). (Kolven fortsätter uppåt till övre dödpunkten där den vänder och går nedåt.)

Kolven fortsätter uppåt till övre dödpunkten där den vänder och går nedåt.

På bild 15 ser Ni att kolvens underkant stänger till insugningskanalen. Nu är vevhuset åter helt slutet. Kolven fortsätter ytterligare ett stycke nedåt och pressar ihop den insugna bränsleluftblandningen. Detta kallas förkomprimering.

Just innan kolven når sitt nedersta läge (se bild 16) frilägger den överströmningskanalen och bränsleluftblandningen i vevhuset tryckes upp genom denna ovanför kolven.

Kolven går nu åter uppåt och stänger till överströmningskanalen. (Bild 17.

Rummet ovanför kolven innehåller nu bränsleluftblandning och detta rum är helt slutet. Kolven kommer alltså att komprimera denna blandning. Under kolven är rummet (vevhuset) också helt slutet.

Under rörelsen uppåt bildades nytt undertryck i vevhuset. Kolvens underkant frilägger därefter insugningskanalen och bränsleluftblandning suges ånyo in i vevhuset.

Ovanför kolven antändes den komprimerade bränsleluftblandningen av en gnista som bildas mellan tändstiftets elektroder.

Den antända bränsleluftblandningen förbrännas och utvidgar sig härvid kraftigt, varigenom kolven tryckes nedåt. 

Den antända bränsleluftblandningen förbrännas och utvidgar sig härvid kraftigt, varigenom kolven tryckes nedåt. 

På bild 18 ser Ni att kolvens överkant frilägger utblåsningskanalen och den förbrända gasen som står under tryck strömmar ut i avgasröret. Omedelbart efter det utblåsningskanalen frilagts, frilägges överströmningskanalen och den bränsleluftblandning som förut sugits in i vevhuset och där förkomprimerats under kolvens nedåtgående rörelse, tryckes upp ovanför kolven. Den böjer av mot cylindertoppen och strömmar mot avgaskanalen.

Kolven vänder och går ånyo uppåt, stänger till överströmnings- och avgaskanalerna. Avgaskanalen stänges till i samma ögonblick som de sista resterna av den förbrända gasen lämnat cylindern.

Cylindern ovanför kolven är nu fylld med frisk bränsleluftblandning.

Genom svänghjulets rörelse förs kolven ånyo uppåt och arhetsförloppen upprepas.