[29] ÖWA-hjulet Steirische Motorenwerke, Graz.

[39] Saxonette. Påhängsmotorerna för cyklar

...... är ingen nyhet.

[50] Sätt motor på trampcykeln!

...... Kuli, ABG, Mosquito, Fölet (Le Poulain).

[52] Mopedens juli-start 1952.

[52] Cykel med hjälpmotor eller tåg.

[52] Körkortsfritt ! Skattefritt !

[52] Om hjälpmotorer.

[52] Vägens aktersnurra.

[53] Knappar - Rullar - Spakar.

[53] Kedja, rulle eller kilrem.

[54] 10 common engines 1954.

Autoped, Express, HMW, Husqvarna, JLO,

Pilot (Rex), Sachs, Victoria and Zündapp.

• A-Z

• Hilfsmotoren.

Teknik för Alla 12/53

No large cover [Journal covers.]

Artikel: Knappar Rullar Spakar.

Ett typiskt handtag för koppling och bromsar. Fästet för wiren

är en av mopedens svagaste punkter. En oljedroppe då och då

på wiren kan mångdubbla dess livslängd. 

Rullhandtag för gasreglage, kombinerat med pysöppnare.

Mellanläget markeras med en fjäderbelastning. 

Follis en ytterlighet när det gäller

reglageutrustning , den har nio

reglageledningar utgående från

styrstången.

Ännu en ytterlighet: Berini med sina två

reglage: gaspinne och kopplingshandtag. 

Det senare lyfter hela motorn från hjulet.

Mopeden är en cykel som trampas med tummen! TfA:s mopedredaktör skärskådar här marknadens mopeder från styrstången och ger tips om körning och om lämplig reglageutrustning ur olika synpunkter.

Den rika mopedfloran visar upp en verkligt skiftande uppsättning reglage, och manövrerbarheten skiftar från rena motorcykelarbetet till tryckandet på en enda knapp. Många personer vill ha en moped som har enklast möjliga utrustning för manövreringen, medan andra vill ha så mycket som möjligt för att få ut mesta möjliga nytta ur mopedmotorn. Ett studium av vad de olika märkena har att erbjuda ger alltså många goda tips. 

En vanlig cyklist använder händerna att styra med och fötterna att ge fart och bromsa med. Kroppsrörelserna är så väl inlärda och har så intimt samband med den balanskonst som cyklandet i själva verket är (ni tänker inte ens på att det är en balansakt!), att det hela sker automatiskt. Ni cyklar med ryggmärgen, säger läkarvetenskapen. 

När nu en van cyklist kommer på en moped, får han skola om sig. Fötternas roll vid mopedförandet är (tyvärr, måste vi säga) obetydlig, och den klyftiga person som om mopedåkandet sagt "ni trampar med tummen" kommer sanning en ganska nära. 

I högra tummen sitter en hel del av mopedkunnandet (med undantag för Velosolenkunnandet, som sitter i vänstra tummen), och resten måste sitta i fingrarna som sköter handbromsen. 

Mopederna är ju i allmänhet så konstruerade, att fotbromsen just inte är dimensionerad för mer än cykling, och om den används för flitigt på mopeden blir den ganska snart nedsliten. Italienare och fransmän är så försiktiga att de helt avstår från fotbromsen på sina cyklar och mopeder och ordnar trumbromsar (i varje fall på de lyxigare modellerna, fälgbromsar är också vanliga) både fram och bak. Peugeot Bima, Mobylette, Follis och Velosolex saknar alla fotbroms och har i stället dubbla handbromsar. Il Pellerino har på sistone anpassat sig efter svenskarnas vanor och har fått bromsnav. 

Gasreglaget bör skötas så mycket som möjligt med tummen, oavsett om det är ett rullhandtag eller en "gaspinne". Därigenom blir man snabbare i fingrarna om det skulle behövas en tvärbromsning. För ovana motormänniskor och rena nybörjare är (gas)pinnen bättre än rullhandtaget, men det är bara ett fåtal märken som vågat sig på att avstå från detta speciella motorcykelattribut. Pinnen ger också större kraft för den händelse reglaget skulle vara kombinerat med pysventilöppnare i lägsta läget (eller rentav en koppling). Efter vad jag kan minnas har bara Cyclemaster, Berini, Cyclestar, Mosquito och Power Pak (som är rättstavat här) gaspinne, de andra har föredragit rullen. Om gasreglaget är kombinerat med en pysventilöppnare eller koppling i lägsta läget, kan cykeln köras med ett enda reglage. Vid start hålls pysventilen öppen, och då man fått fart stängs den automatiskt när man ger gas. På mopeder som körs med pys och saknar koppling följer motorn helt drivhjulets rörelse. Vid varje stopp måste motorn trampas igång och startas på nytt. Vilket som är bäst, koppling eller pysen när båda inte finns att tillgå, beror helt på motorns trim, på hur pass lätt koppling en går och hur cykelns trampanordning är växlad. 

Velosolex blir jag ofta tvungen att nämna i olika sammanhang som ett undantag. Den har en fast inställning av gasen, och den behöver inte röras under körningen. Om man skulle tycka att det går för fort minskar man farten med pysknappen. Samma knapp används vid start. Hade denna moped med 0,4 hk motor haft frihjulsbroms skulle den ha varit marknadens enda "idiotsäkra" moped. Men någon sådan finns inte, och även om reklammakarna har överflödat med superlativer om de flesta märken har man glädjande nog undvikit den farliga klyschan "kan ni cykla, så kan ni också köra moped".

Normalutrustningen för en moped är antingen kombinationen gas-pys, gas- koppling eller gas-pys-koppling. Den förra är vanligast vid rullmotorer men finns också på exempelvis Autopeden, de andra båda finner vi hos praktiskt taget alla mopeder med kedjedrift. Pysventilen är avsedd att stanna motorn med när koppling också finns, men det förut sätter att motorns tomgång på lägsta gas är rätt inställd. Monarpeden har en kortslutningsknapp till tändningen att stanna motorn med. 

Alla varianter finns som sagt, och en verkligt späckad moped är den franska skönheten Follis, från vars styrstång 9 ledningar går ut till motorn, bromsarna och de elektriska anordningarna. Trots det kan den inte anses svårkörd, även om den hör den sportiga ungdomen till. Ett verkligt nyttigt reglage på Follis är "chokeknappen", med vilken man vid kallstart stryper lufttillförseln tills man får de första tändningarna. På de flesta mopeder finns inget reglage till spjället, och det är inte alltid förgasaren ens sitter så till att man kan böja sig ned och öppna det när motorn är i gång. Då får man stanna, stiga av, öppna spjället, stiga på och starta på nytt.