|
|
LEISTRITZ
Schalldämpfer für MOPED, ROLLER u. MOTORRAD
Maschinenfabrik
PAUL LEISTRITZ - Nürnberg |
|
JLO
JLO Werke G.M.B.R. Pinneberg bei Hamburg, Tyskland. |
|
^ back
to Motorguide main:
Deutschland. |
|
- -
- -
- -
- -
- - -
- - |
|
|
|
|
|
JLO motorer |
|
|
|
|
Jlo_20 |
|
|
● JLO 1920
● JLO
● JLO
F 60 H. 1950 (separate hilfsmotoren.)
● JLO FM 48 / F 60 H
● JLO H 48
● JLO F 48 Bj.52
Jlo_40
● Tidningen Motor besöker Pinneberg 1954
● JLO - Danmark. Bj.55
● JLO FP 50 1-gang. Bj.55-56
● JLO G 50, 2-Gang. Bj.56
● JLO Piano G 50, 2-gang. Bj.56
●
JLO Piano G 50, 3-Gang.
Bj.57
Jlo_60
● JLO motor typ V 50.
● JLO GA 50 Matic Bj.62
● JLO PIANO on Batavus moped. Bj.64.
● JLO G 49 Bj.65
● JLO G 49 - JLO V 49 H.L.
● JLO Minimotor. First 38cc / later 49cc
Bj.66
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
JLO engines at
AC spark plugs.
F48
.................................................... M 44 F ...
44 FA
FM 48, H 48
........................................
M 45 L
FP 50, G 50, G 50 Piano, M 50, V
50 ...... M 43 F ... 44 FA
F 60, F 60 H
........................................
M 45 L
|
|
|
|
|
|
|
|
|
JLO motorer at
Bosch
1952
F 48, 48 cm3 .............. W 175 T 1
1953-54 H 48,
48 cm3 .............. W 95 T 1
1953-57 FP 50,
G 50, 48 cm3 .... W 225 T 1
1956-58 G 50
Piano, 48 cm3 ..... W 190 M 11 S 1)
1956-58 V 50,
48 cm3 .............. W 190 M 11 S
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25b
JLO Norddeutsche Maschinenfabrik
G.m.b.r. Pinneberg. 1920er
25c
JLO
25d
JLO
F 60 H. 1950
● at to separate hilfsmotoren.
25e
JLO FM 48 / F 60 H
35
JLO Fahrrads-Motor H 48, 48cc
●
at moped Kroon 5.
35b
JLO Fahrrads-Motor F 48
Bj.52
● at
Jlo on separate hilfsmotoren page.
●
at a
Regina Göricke moped.
●
at AMI Junior (Schweiz).
.....
35c
Tidningen Motor besöker Pinneberg 1954
(On this page
down.)
35d
JLO - Danmark. Bj.55
(On this page down
+ link.)
40
JLO FP 50 1-gang. Bj.56
(On this page down
+ link.)
45
JLO G 50, 2-Gang.
Bj.56
●
at to SITTA-Credette II.
40c
JLO Piano G 50, 2-gang. Bj.56
(On this page down
+ link.)
40d
JLO Piano G 50, 3-Gang.
Bj.57
........
45b
JLO-motor typ V 50.
(On this page down
+ link.)
55
JLO GA 50 Matic Bj.62
(Batavus 1964)
55c
JLO PIANO on Batavus moped. Bj.64.
(On this page down
+ link.)
55d
JLO G 49 Bj.65
55e
● JLO G 49, 2 gear
● JLO V 49 H.L., 3 gear
(at
Batavus moped 1968).
55f
JLO Minimotor. First 38cc / later 49cc
Bj.66
|
|
|
|
|
|
engines |
|
|
|
Motor: Luftgekühlter Einzylinder
Zweitakt, Bohrung 38, Hub 43, Verdichtung 1 :6, Dauerleistung 1,25 PS bei 5000 U/min., Höchstdrehzahl 5200 U/min.
Vergaser: Bing- oder Pallas-Startvergaser.
Elektrische Anlage: Noris-Schwunaradlichtmagnet 6 V 3 W, Kerze W 175 T 11, Gewinde M 14.
Getriebe und
Antrieb:
1 Gang, Mehrscheibenkupplung im Öllbad Primärkette 1/2x3/16, Sekundärkette 1/2x 3/16, Antrieb auf Hinterrad durch
Kette.
Kraftstoff und
Schmierung: Öl-BenzinGemisch 1:25.
Verbrauch: Normverbrauch 1,3
Ltr./ 100 km.
Steigfähigkeit
(ohne Mittreten): 12%.
Gewicht: ca. 8 kg.
Hersteller:
Süd-Jlo-Werk, München |
|
|
|
|
|
|
1956 |
JLO piano G 50 Einbaumotor |
|
[Sprängskiss Ilo
Piano G 50.]
|
|
|
Motor:
Luftgekühlter EinzylinderZweitakt, Bohrung 38, Hub 43, Verdichtungl
:6,5,Dauerleistung 1,25PS bei 5250 U/min., Höchstdrehzahl 5400
U/min.
Vergaser:
Bing 1/10/43 bzw. Pallas P 10/1 mit Ansauggeräuschdämpfer.
ElektrischeAnlage:
Schwungradlichtmagnetzünder 6 V 17 W, Kerze 225/14 u 2, Gewinde M
14.
Getriebe
und Antrieb: 2 Gänge, MehrscheibenkuppJung im Ölbad, Primärantrieb
durch Synchroflex-Präzisions-Zahnriemen, Sekundärkette 172 X 3/16,
Abstufung 1 :11,3:6,8, Kraftübertragung durch Kette auf Hinterrad.
Kraftstoff
und Schmierung: Öl-BenzinGemisch 1:25.
Verbrauch:
Normverbrauch 1,5 Ltr.l 100 km.
Steigfähigkeit
(ohne Mittreten): ca. 18%·
Gewicht:
9 kg.
Hersteller:
Süd-Jlo-Werk, München
|
|
|
|
|
|
|
1957 |
JLO-motor typ V 50. |
|
[Motor
on a MONARK Transportmoped typ M 62.]
|
|
|
JLO-motor typ V 50. |
-58.... |
|
|
|
|
|
1964 |
|
|
[NL
Batavus]
|
|
|
JLO PIANO. De voordelen van de tweetaktmotor als krachtbron voor bromfietsen zijn onweerlegbaar : bij gelijk toerental haalt de tweetakt motor ca. 60 % meer vermogen uit de 49 cc cilinderinhoud dan een viertaktmotor, terwijl constructie en onderhoud van de motor aanzienlijk eenvoudiger zijn : geen kleppen, geen nokkenas, geen oliepomp, hetgeen de bedrijfszekerheid en de levensduur uiteraard aanzienlijk
verhoogt.
Bij de JLO motor spreken deze voordelen............. |
|
|
|
|
|
|
1954 - Det går
bra för JLO i Pinneberg. |
Artikel
från MOTOR nr.20 utgiven av Motormännens Riksförbund.
[Back/to MOTOR
covers.]
|
|
|
|
1. Fastän JLO-verken var en av de få tyska fabriker som undgick krigets bombförödelse, verkar den och är högst modern både ut- och
invändigt.
2. Ritare och konstruktörer är inte inklämda i en avsides vrå. De har fått riktigt med både plats och ljus, och de kan studera sina alster i praktiken i Experimentverkstaden
alldeles intill.
4 . En av
JLO:s senaste nykonstruktioner är "vagnskjutaren", den enhjuliga "traktorn" för flyttning av järnvägsvagnar på
bangårdar.
|
|
Man blir inte särskilt imponerad när man svänger upp framför entrén till
JLO-Verken i Pinneberg c:a 3 mil utanför Hamburg. Är inte fabriken
större?
Fabriken är stor! Det lilla formatet är en synvilla beroende på att fabriksbyggnaderna är låga och ligger utspridda på ett relativt stort område. Detta konstaterar man efter en "liten" rundvandring på 4-5 timmar, en rundvandring som måste gå i snabb takt för att man skall hinna se åtminstone det
viktigaste.
Det har då och då konstaterats att "utraderingen" av de tyska fabrikerna inte enbart varit av ondo. Genom bombräderna försvann som genom ett trollslag en massa "gammalt skräp" och när produktionen kom igång igen så var man tvungen att bygga upp fabrikerna från grunden, vilket betyder att Tyskland i dag säkerligen har fler hypermoderna fabriker än något annat land i världen.
JLO-fabriken i Pinneberg har inte fått en endaste liten bombträff på sin
170.000 m2 stora fabriks yta! I "moderstaden" Hamburg skövlades på tre dygn 50 kvadratkilometer husbebyggelse! Detta nämnt som jämförelse. Men likafullt är fabriken i Pinneberg ultramodern.
Det gick
bra för Pinneberg under kriget. Det finns ingen anledning att fråga: Hur skall det gå för Pinneberg? Det
kommer att gå bra!
När man
gått igenom en fabrik så är man till att börja med fullkomligt storkmätt av alla detaljer, maskiner och mojänger som passerat revy för inför de alltmer och mer ansträngda ögonen. Man vet att allt går inte att beskriva och berätta om utan man måste plocka bort de i och för sig själv betydelsefulla detaljerna och koncentrera sig på det nya, det som ger fabriken i fråga
"det".
I Pinneberg hittade vi tre "det". Vi hittade ett provrum, vars make knappast förekommer någonstans. Eller har någon av våra ärade läsare sett ett provrum med 40 motorer igång på provbänk på en gång?
Och i detta provrum gjordes det också ordentliga prov. Ingen motor får lämna fabriken förrän den
gått minst 1/2 timme under toppbelastning i provrummet.
- På den tiden hinner vi få ett besked om om motorn är som den skall. Går den inte sönder då, så gör
den det inte heller när den kommer ut i marknaden. Och vi är väldigt känsliga för att marknaden bara skall få absolut tillförlitliga grejor, förklarade
provrumschefen.
Nästa lilla "det" var en mycket blygsam tingest. En maskin, som maximum kunde väga 50 kg och maximum tog upp en rymd av en halv potatissäck. Det var en maskin för att plocka in rullarna i vevstakslager. En genial - och därför enkel - konstruktion, vilken kan stå som symbol för fabriksledningens strävan att rationalisera genom arbets- och tidsbesparande
maskinkonstruktioner.
|
|
|
|
5. En gammat bekant för mången mc ägare - J LO 175 cm3 motor cykelmotor med sammanbyggd
växellåda.
6. Av något senare datum dr typ M 2-125, den tvåcylindriga tvåtaktaren på 250
cm3.
7. Ännu finns den bara i provdrift,
JLOs diesel, som av modellbeteckningen
att döma är på 660 cm3. Förmodligen är den avsedd i första hand som stationär
kraftkälla.
8. Färdig är däremot den tvåoch trecylindriga tvåtaktaren på resp. 635 och 954 cm3 cylindervolym. Den byggs som båtmotor och som motor för truckar, motorlokomotiv o
dyl. |
|
Det tredje "det" är det viktigaste: Nya
prov och experimenthallen.
Ofta, tyvärr synnerligen ofta så finner man att konstruktörerna och ritarna liksom skuffats undan och trängts ihop i något hörn. Det är liksom man dras med "ritbordsgrabbarna" som något nödvändigt ont.
JLO-fabriken har vänt upp och ned på detta törs man säga vanetänkande och gett sina ritare anläggningens absolut modernaste, ljusaste och luftigaste lokal. Varje man har ordentligt svängrum, han får ljus över sin "plansch" från jättelika fönster, han får sin ritning kopierad på ett rykande rapp från en snabbkopieringsapparat som finns tara några meter från ritbordet och han sist och slutligen bara har att gå fram till en brygga över experimentverkstaden och se hur hans konstruktion växer fram under flinka arbetarfingrar i våningen under.
Och denna experimentverkstad. Vilken experimentverkstad! Mellan 60 och 70 man gör inget annat än i praktiken omsätter konstruktörernas intentioner. De inte bara bygger upp motorerna, de har också möjligheter att med ultramoderna instrument se efter vad de går för. Detalj efter detalj. De har inte bara möjligheter att pröva motorerna under normala temperaturer och förutsättningar. De kan ta reda på hur den motor det är fråga om kommer att bete sig i 60-gradig ökenhetta eller i lika "graderad" polarköld. Sådana saker som att kika på tändningen genom en televisionsliknande apparat gör en inte ett skvatt förundrad i detta
jätte laboratorium.
En av de intressantaste nyheterna, som kommer ut i marknaden ganska snart skulle vi tro, är en rak trecylindrig luftkyld motor för båtar. Inte snurra utan en rejält tilltagen inombordsmotor på ca 1.000
cm3. Det kanske allra intressantaste med denna motor är att den är byggd i sektioner, varje cylinder är en sektion för sig. Den fanns vid vårt besök i två utföranden, dels som "trea" och dels som "tvåa". Förmodligen kan den byggas ut
ytterligare.
En annan
nyhet, som redan är klar för introduktion på marknaden, är en behändig maskin avsedd för växling av järnvägsvagnar. I stället för att använda växellok kan den ekonomiske
järnvägs ägaren lägga sig till med JLO:s vagnskjutare. Den har en motor på 6 hkr och är tillräckligt kraftig för att skuffa iväg 100 ton rullande material!
Nästa lilla "grej" som
JLO kommer med är en diesel-motor. Den blev i princip färdig för ungefär ett år sedan. Det sista året har använts för att finslipa detaljerna och göra förbättringar på icke tillfredsställande punkter. Nu
lär den emellertid vara färdig för introduktion på världsmarknaden.
Som journalist får man aldrig tappa den s k masken och hur imponerad man än är så är det på sin plats att försöka sätta in ett litet förrädiskt grundskott. Vi försökte och
frågade: - Med den relativt blygsamma produktion som ni har här är inte försöksverkstaden
överdimensionerad? -
Nej. Den är väl utbyggd. Den saken är klar. Men betänk en sak. Vi tillverkar bara en detalj. En motor. De som tillverkar kompletta ting som bilar och motorcyklar de har ett otal detaljer att tänka på, att prova och experimentera med. De har nog minst lika stora provanläggningar. Men de ligger utspridda inom varje tillverkningsområde. Vi har vår provanläggning koncentrerad. Och har tyckt vi har råd kosta på oss en del extra finesser . . .
Det där med relativt liten produktion var en medveten kittling,
ett faktum är nämligen att JLO-verken i dag fabricerar ett 100-tal olika modeller och har en månadsproduktion av ca 1.200. Sammanlagt har fabriken tillverkat mer än 3/4 miljon motorer sedan sin tillblivelse 1911.
Grundläggare av fabriken är Heinrich Christiansen. Namnet låter danskt och är det också, herr Christiansen kom frän gränstrakterna i Schleswig-Holstein. Firman etablerades i Hamburg-Altona men flyttades redan efter ett par år ut till
Pinneberg. Grundläggaren är numera död och det är hans son som övertagit ledningen och under de senaste åren drivis fram den till en världsfirma. I dag
sysselsätter fabriken i Pinneberg ca 1600 personer. I München har man en filial som ger arbete åt ca 300. Den sistnämnda fabriken är nära nog uteslutande inrättad för tillverkning av småmotorer, dvs sådana med en cylindervolym under 50. Samma produktion har man emellertid även i Pinneberg, så Monarks
monarped åkare kan inte vara säkra på om deras motorer kommer från norra eller södra
Västtyskland.
Det skulle vara intressant att veta hur många som funderat över vad JLO egentligen kommer ifrån och hur många som råkat i luven på varandra därför att tolkningarna inte svarat mot resp meningsutbytares. Själva har vi inte kunnat lista ut det. Förklaringen har nu äntligen inhämtats på JLO-verken och numera är man
lugn.
ILO är esperanto och betyder "verktyg". Så enkelt var det min käre Watson.
Men säger någon. Det står inte ILO utan JLO. Det är också alldeles rätt. Enligt vår tyske sagesman så finns det inte både I och
J i esperanto. Fabriksledningen valde därför J för att få en mera symmetrisk "målning" av sitt namn. Motorn heter alltså ILO, stavas JL0 för skönhetens skull. Detta är inte fullt så enkelt, min käre Watson ...
|
|
|
|
3. Ljust och luftigt är det också i verkstäderna, så som i denna
maskinhall.
|
|
|
|
Danish |
|
1955 |
Generalagentur Danmark:
Nordisk Automobil-Tilbehør A/S, Odense. |
|
[Back/To
Danish knallerts main.]
|
|
|
|
|
|
Det er altid en fordel når motoren er den berømte ILO.
Der er en ILO-motor til ethvert formål.
|
|
|
|
|
GENERALAGENTUR: NORDISK AUTOMOBIL - TILBEHØR A/S . ODENSE
|
|
|
|
|
|
|