| På Nymans i Uppsala. | ^ back to Transport vehicles main. |
 |
På bilden fördjupar sig Nymanbolagens konstruktionschef civilingenjör Folke Bäcklin , t. h. och verkmästare Anders Carlén i fotoalbumets minneskavalkad över två- och trehjuliga modeller. |
| 1959 - Hybrid i Uppsala. | [Artikel guide.] |
Den lätta bilen har stått på programmet flera gånger även hos Nymanbolagen i Uppsala, och en del försök har gjorts, men alla har avskrivits.
1948-49 byggdes en prototyp till en tvåsitsig, trehjulig motorcykelbil med öppen kaross. Vagnen kom emellertid aldrig så långt som till regelrätta körprov innan projektet nedlades. 1955, när mopeden kommit i ropet, gjordes emellertid ett nytt försök. Civilingenjör Folke Bäcklin kom med idén att man huvudsakligen av mopeddelar skulle plocka ihop en liten ensitsig bil, som fortfarande höll sig inom ramen för vad myndigheterna fordrade av en moped, dvs. 0,8 hk motor, 30 km toppfart och 75 kg vikt - och så pedaler!
"Stålmusen", som prototypen skämtsamt kallades, fick transportvagnshjul, fram upphängda i vanliga mopedgafflar, medan bakdelen var hämtad från en "2000-moped". Bakhjulet drevs via en lång kedja från motorn.
- Med en motor på 2,5-3 hk hade vagnen varit rolig att köra, men nu övervägde nackdelarna, berättar ingenjör Bäcklin. Bl. a. hade vi stoft besvär med kombinationen pedaler-golv. Efter som även vikten blev en stötesten, ca 90 kg mot tillåtna 75, fick "stålmusen" dö i tysthet.
 |
Ungefär så tänkte man sig att Nymanbolagens mopedbil skulle ha sett ut, om en serietillverkning hade lagts upp. Bakom det billiknande frampartiet återfanns ett vanligt kedjedrivet mopedbakhjul. |
 |
|
 |
"Stålmusen" från Uppsala var inte vacker, men den hade tillkommit första hand sam en experimentvagn och utseendet saknade betydelse. |
 |
En trehjulig 'bil" från Nymans i Uppsala har blivit en stor framgång - i London. Ovan ses den kanske mera praktiska än vackra lastvagnen, sam har svenskt transpartchassi med förstärkt bakparti, motorcykelhjul samt en 100 cc motor på 6,5 hk.
|
