På Nordkoster fann fotografen
denna trevliga dalslandsfamilj vid en idealisk
lägerplats bland klipporna. Många
föredrar att slå sig ner på Koster, som inte
bara är vida berömt för sin vals
utan också för sina badklippor och vikar för
att inte tala om den rika och
sällsynta floran.
Strömstads mångårige
turistintendent överste löjtnant Rickard Lundgren och
källarmästare Allan Mülich på
Laholmen är ett par fasta stöttepelare, när det
gäller att ordna det trevligt för
sommargäster och turister. Här dryftar de ett
projekt med penna och sjökort.
Strömstads naturliga centrum är
Torget, eller Bryggan, där turister och fasta
invånare möts. Här lägger många av
turistbåtarna till, här går det att tillhandla
sig nykokta räkor och humrar, när
fiskebåtarna kommer in med sina fångster,
som kokats till havs, och här går
man in på turistbyrån och rådgör om utfärder
till sevärdheter, på vilka trakten
som gammal kulturbygd är rik. [Large.]
För den som älskar Västerhavet och
en sommarsemester i dess närhet måste
det vara underbart att efter en
dag tillsammans med salt kristallklart vatten,
sol och tång få slå sig ner vid
middagsbordet och ännu ha havet med dess
ständigt växlande spel av
krusningar och dagrar för ögonen.
Fönsterväggen på restaurang
Laholmen reser inga hinder för skönhetsintrycken
utifrån.
M1b
"Kosterö" lämnar av en grupp
nykomlingar på ön Nord-Koster, och här
råder inte - som på en del andra
västkustöar - bilförbud Hotellbilarna möter vid
bryggan, och semesterfirarna
hoppas nu bara på att det stora antal soltimmar,
som enligt statistiken tillfaller
Strömstadstrakten, skall lysa även över dem. Ty
far man till västkusten är man
inställd på att vara ute hela dagarna. [Large.]
Mer Koster? [Kosterö -
Hotel Milton.] |
SOM BADORT BETRAKTAD är Strömstad
en av de allra äldsta i Europa, åtminstone vid Västerhavet.
Redan 1781 började strömstadsborna på en allmän rådstuga
organisera sitt badortsliv, och samma år slog surbrunnen
Lejonkällan upp sina portar för badgäster som kom dit för att
dricka brunn och bada gyttjebad.
Som havskuranstalt nådde Strömstad
sitt högsta flor under 1800-talets senare hälft. Sedan dess har
badortslivet här liksom annorstädes tagit delvis nya former, och
i bilismens tidevarv har Strömstad blivit ett kärt resemål för
allt fler semesterfirande svenskar och norrmän.
MEN STRÖMSTAD HAR INTE BARA fina
traditioner som badort och havskuranstalt utan också gamla
förnäma anor som gränshandelsstad. Dess första upprinnelse var
ett litet fiskeläge, kallat Strömmen, som år 1667 upphöjdes till
köping, för att kort därpå inlemmas bland köpstäderna.
Att en plats med så pass utsatt
läge som Strömstad gång på gång skulle komma i farozonen under
de upprepade krigen mellan Sverige och dess nordiska
grannländer, säger sig självt. Första gången detta hände var
1676, under Karl XI:s danska krig, och sista gången Strömstad
hade en mera påtaglig känning av militära förvecklingar var år
1814, då huvudkvarteret för den svenska hären under Karl XIV
Johans norska fälttåg var förlagt till staden.
Tre gånger har staden också härjats av eldsvådor. Den första
inträffade 1876, då närmare en tredjedel av stadsbebyggelsen
blev lågornas rov. Bara fyra år senare kom elden åter lös, och
vid den storbranden lades hela nordsidan i aska. Den sista
branden inträffade 1920, och ödelade hela bebyggelsen utmed
Karlsgatan. Bland de byggnader som då förstördes var många från
Karl XII:s tid, liksom den frejdade västkustförfattarinnan
Emilie Flygare-Carlens födelsehus. Trots allt finns dock en del
gammal fin bebyggelse i behåll.
STRÖMSTAD BESTAR EGENTLIGEN av två
delar, skilda åt genom Strömmen, vilken kantas av de Norra och
Södra Hamngatorna. Dess naturliga centrum, där många av
turbåtarna lägger till och där många intressanta byggnader är
belägna, är dock Torget, eller Bryggan, som platsen även kallas,
kanske mindre i sin egenskap av tilläggsplats för båtar än på
grund av att den fordom till stor del upptogs av stadens stora
tullbrygga och den dominerande Kungstrappan.
Kring Torget grupperar sig
ångbåtskontor, fiskhallar, där man kan tillhandla sig pinfärska
räkor, humrar, havskräftor, ostron och de flesta andra av
Västerhavets läckerheter samt omnibusstationen, Grand Hotell och
flera av stadens stora affärer.
I en särskild paviljong är
Turistbyrån inrymd, där stadens mångårige turistintendent,
överstelöjtnant Rickard Lundgren och hans biträden residerar. De
står gärna till tjänst med goda råd om utflyktsmål såväl på
öarna som i stadens ovanligt fornminnesrika omgivningar - på
Blomsholms säteris ägor ligger t. ex. vårt lands näst största
och bäst bevarade skeppssättning från bronsåldern - och att lösa
turisternas bostadsproblem.
VAR SKALL JAG BO och var skall jag
äta? Statt, Centralhotellet och hotell Trädgården har öppet året
om, och sommartid ställer så gott som varje familj i staden sina
rum och lägenheter till sommargästernas förfogande. Skulle man
föredra att bo t. ex. på Koster, så finns även här flera
trivsamma pensionat och åtskilliga privatbostäder att välja på.
Koster är bekant inte bara för den populära valsen, sina
badklippor och sina sandiga badvikar, utan även för sina
sällsynt prunkande ängar. Dess numera fridlysta martorn eller
kostertisteln är en av bohusläns florans rariteter.
När våren och sommargästerna
kommer slår de båda sommarrestaurangerna Laholmen och Skagerack
upp sina portar och gör sitt allra bästa för att gästerna skall
trivas. Dansar gör man varje kväll under sommaren antingen på
någon av restaurangerna, i folkparken eller kanske - efter en
härlig båttur - på en brygga ute på någon av öarna.
LAHOLMEN TORDE VARA en av Europas
vackrast belägna restauranger. Från matsalen, vars ena vägg
utgör ett enda stort fönster, har man en underbar utsikt över
fjorden med sina granitgrå öar, sina båtar och vita segel och
det ständigt skiftande spelet av skuggor och dagrar. Förra
säsongen firade Laholmen hundraårsjubileum med att inviga vårt
lands första riktigt tvättäkta fiskrestaurang, "Räkan", där man
bara serverar läckerheter från havet.
- Liksom de flesta av Bohusläns
badorter var också Strömstad förr en plats dit samma familjer
kom tillbaka år efter år, ibland generation efter generation,
berättar källarmästare Mülich Bara för ungefär tio år sedan hade
man ända upp till tre "sittningar" vid lunchen och middagarna på
Laholmen. Men numera är de flesta badgästerna bilturister som
kommer och far.
- Vårar och höstar har vi de stora
kongresserna och kring påsken kommer sportfiskarna för att
bedriva spinnfiske på torsk. I slutet av säsongen kommer det
stora höstsportfisket igång, i allmänhet bedrivet av enskilda
sammanslutningar, för vilka båtar ställs till förfogande. Då
gäller intresset närmast torsk, gråsej, och en och annan
laxöring. Publiken är lika mycket norsk som svensk. Men här
finns också en mängd andra nationer representerade.
- Tilläggas kan att norra
Bohusläns kust är den skaldjursrikaste i vårt land, fullt
jämförbar med den franska skaldjursrivieran. Det enda ställe där
strängt taget alla de läckerheter Nordsjön har att ge finns att
avnjuta.
DET VAR MED TANKE PÅ dessa som
källarmästare Mülich lät inreda "Räkan" i en autentisk
sjöbodsmiljö, där inte ens tjärdoften saknas. Genom de glesa
brädväggarna tränger dagsljuset in. I taket och på väggarna
hänger fiskredskap, handgjorda fiskkorgar, hummertinor av äldre
typ, unika båtutrustningar, sjöstövlar, oljerockar och
sydvästar. Gamla åltinor har gjorts om till lampor över de
rustika borden, och entrén ut mot inloppet till Strömstad
markeras av en babords- och en styrbordslanterna. Musiken och
underhållningen har anpassats efter miljön, och
serveringspersonalen är skrudad i fiskar kläder.
PÅ RESTAURANG LAHOLMEN är det inte
bara lokalen, utsikten, maten, och servicen som är i toppklass,
utan även underhållnings- och dansmusiken, de gästande
artisterna o.s.v.
Men den dansanta publiken får
Laholmen dela med Restaurang Skagerack, där källarmästare Ralph
Olsson är chef. Även Skagerack har ett vackert läge vid hamnen,
liksom Statt, där bl. a. Tordenskioldsrummet är ett av Allan
Mülichs påhitt. Den store dansk-norske sjökrigaren blev bara
slagen en gång i Sverige, vid Strömstad. Rummet som är inrett
som en salong intill sällskapsrummen är dekorerat av Orvar Palm.
Här finns också en karta över Karl XII:s färdväg till
Fredrikshalds fästning.
EN ATTRAKTION som turisten väl
sällan försummar är fiskauktionerna, då dagens fångster av fisk
och skaldjur av munviga utropare klubbas bort till uppköpare.
Man hör aldrig några bud vid dessa s. k. "nickeauktioner". De
ges helt enkelt med en liten omärklig gest, en nickning, en
blinkning, genom en höjning på ögonlocket. Det gäller för
utroparen både att känna sina kunder och ha ögonen med sig.
Man kan göra båtfärder till Ramsö
och Urnholmens fyrar. Och här finns både goda pensionat och goda
campingplatser att välja på. Mellan Furuholmen, Styrsö, Alaska
och Capri med flera öar, går badbåtarna i skytteltrafik.
Av dessa platser har Alaska en
alldeles speciell attraktion att bjuda på, de en smula
egenartade byggnadsanläggningarna och terrasserna, delvis
uppförda av klappersten och cement. Deras upphovsman är en
kvinna, fru Hilma Svedas, som på sin tid grävde guld i
Californien, där hon bland annat gjorde bekantskap med den unge
Jack London. Återkommen till sin bohuslänska hemö ville hon
sedan skapa ett slags Alaska i miniatyr. Ett originellt
byggnadsverk visserligen, men ingalunda utan konstnärlig känsla
och sinne för formren.
Strömstad är vårt lands
västligaste stad. En stad med ansiktet vänt mot havet. Men den
har ett vänligt leende ansikte. |
|